Precis hemkommen från hoppträning. Dagen blrjade med att jag försov mig (vilket aldrig händer). Vaknade av att jag fick ett sms av Pelle där han skrev att han var påväg ner till stallet. PANIK! Jag hoppade upp ur sängen och kasta mig in i bilen.
Väl kommen till stallet hopptränade jag och vitnos och även Erik, den nya killen i stallet.
Det gick... Som väntat skulle man kunna säga. Har inte hoppat på år och dagar, inte ens ridit så det gick varken bra eller dåligt. Men eftersom det har gått så otroligt bra tiden innan jag blev sjuk så var inte alls det här lika bra.
Måste hitta rätt tajming vid rätt tidpunkt och inte pressa honom för mycket, eller rättare sagt inget alls.
Han hoppar som bäst om jag bara lägger honom rätt på hindet, är 100% avslappnad och bara "är". Jag har ju ibland en tensens att jag vill "hjälpa" till lite för mycket. Men det är väl så när jag inte hoppat på hundra år.

Krängde mig även fast lite för mycket med knäna in i kombinationen. Hoppade ett litet räcke in bara, två galopspråg (en bom på backen mellan) och sedan en stor och bred oxer med typ infångare (två bommar som ligger som ett V på oxern). Alltså jag skrek över oxern. Haha, vitnos kan vara lite läskig att hoppa stora oxrar med. Han liksom kommer såå lungt mot hindret och det känns som om vi ska krasha men i sista sek vänder han upp och ner på hela sig själv, speciellt om det är en bred oxer. Puh. Därav anledningen till att jag nöp mig fast med benen, annars ramlar jag av.

Igentligen är jag varken jätte nöjd eller missnöjd med träningen, jag vet vad felen berodde på och vi är inte riktigt i form just nu. Sen är det ju faktist så att det är när det går lite sämmre som man utvecklas. När det går sudär jätte bra surfar man ju bara på den där "vågen" som Karina, min dressyr tränare brukar säga.
Sen är vi lite "klara" men det vi har gjort. Där är han så fin redan och nu när vi klättarar uppåt i utbildningen blir allting mycket svårare=lite mer motgångar. Men vi kommer igen snart! Ge oss bara några veckor så ska vi se :)

Syrran fotade lite när jag red fram.








Föressten, vill ni läsa mer hästar eller inte? Har ju ingen koll på hur många häst intresserade som läser bloggen..