Tjejen som har vart och provridit Hilton ringde idag och sa att de vill ha honom. Så han åker ev redan nu i helgen ;(
Alltså när hon ringde och sa det så började jag nästan gråta och då stod jag på jobbet! Höll tårarna tillbaka tills jag slutade men så fort jag kom hem innanför dörren så forsade/forsar tårarna ner för mina kinder. Jag kan inte sluta gråta! Jag kan inte sluta tänka. Han är min bästa vän. Han är i princip mitt allt. Varken han eller jag kunnde någonting när jag köpte honom och kom till Pelle och nu har vi båda utvecklats enormt. Vi har gått igenom mycket tilsammans (kanske låter töntigt för er som inte rider) men så är det. Han har alltid funnits vid min sida, alltid tröstat mig och jag vart ledsen samtidigt som vi har delat vår glädje tillsammans. Jag älskar honom så oerhört mycket!!! Jag vill inte släppa taget.
Jag vet att han kommer få det jätte jätte bra hos sin nya matte men jag vet att han kommer sakna mig. Han är en väldigt speciell och känslig häst. Han tyr sig till mig och han är som min bebis...
Vi känner varanndra utan och innan.
Det värsta av allt är att jag vet inte hur jag ska säga hej då till honom........... ;(

Hej då från en väldigt ledsen Emelie