Tankar

Jag saknar det. Det romantiska. Jag var glad och jag var lycklig. Jag skulle göra allt för att få känna den känslan igen. Men nu ska man bli vuxen. Jag är inget barn längre. Snart måste jag bestämma mig vad jag ska göra med mitt liv. Hur ska jag lyckas med det när jag inte ens vet själv vad jag vill?
Men vem vet, livet kanske tar en helt ny vändning när man minst anar det och allt faller på plats som små pusselbitar. Vi får hoppas på att det händer. Jag håller tummarna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0