Nu kommer jag till mina tankar om vad jag ska göra med mitt liv. När jag satt och gjorde naglarna hade jag och Linda en diskussion om livet. Alltså jag måste verkligen inse att jag börjar bli äldre och äldre och man måste börja ta tag i saker. Vad vill jag uppnå? -Jo jag vill leva bra, ha en snygg bil och ett sjysst boende, göra karriär, gifta mig och skaffa barn senare. Som typ alla andra också vill men jag ska verkligen satsa. Det känns lite som jag står och trampar om och om igen på samma ställe. Jag har liksom alltid tänkt att "det löser sig när man blir äldre" men  nu märker man att det inte gör det längre!
Paniken börja krypa fram inom mig. Liksom snart måste jag börja köpa dyra ansikts krämer för att hålla huden funktionell. Och det värsta av allt; det känns som att jag inte har "levt mitt liv" än. Va faaan liksom!
Är det ingen mer som känner så? På allvar nu alltså. Usch!
Jag tror att hade jag inte haft Hilton här hemma hade jag nog inte stannat kvar i norrköping. För ska jag vara ärlig så har jag aldrig kännt sån här stor längtan att flytta till någon storstad. Göra karriär, känna mig viktig och allt vad det innebär.
Livet har ju så mycket att erbjuda! Men misstolka inte det jag skriver nu. För jag är jätte super glad över att jag har Hilton och han är bland det bästa som har hänt mig. Men jag säger bara "om" liksom.

I morgon ska jag ju ut iallafall så då ska jag försöka leva ut min ungdom innan jag ruklar bort här hemma.

Sååå, sup och svälj trevlig helg. (Jag vet att det uttrycket skrivs av fjortisar men jag måste få känna mig lite ungdomlig för en gång skull)