VARFÖR, VARFÖR VARFÖR!?!?!
Alla på smådjurs kliniken kom dit, gjorde det de skulle göra och gick sedan hem med sina djur. Min hund fick inte följa med mig hem idag....Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag kan inte kontrollera mina tårar som bara sprutar från mina ögon. Det skär i hjärtat att min allra bästa vän inte längre är vid liv. Han var en av de som jag brydde mig mest om i hela mitt liv. Han stod vid dörren och viftade på svansen varje gång jag kom hem. Han märkte direkt om jag var ledsen. Då kom han och slickade mig våt i hela ansiktet så jag skulle bli glad. Han var min trygghet, min allra bästa vän. Vi har haft mycket roligt alla dessa år. Det ska jag minnas och alltid bära med mig i mitt hjärta. Men det känns som om jag har tappat halva mig själv nu när han inte finns här hos mig mer. Han bodde till och med tilsammans med mig i lägenheten när jag flyttade för att jag inte vågade sova själv.
Jag tänkte åka förbi igår och hälsa på honom men jag hann inte och tänkte att jag skulle åka imorgon istället. Imorgon var försent. Jag skulle åkt igår så hade jag fått sett honom i sitt vanliga jag en sista gång. Han tog det väldigt hårt när jag flyttade hemifrån. Han bodde med mig i mitt rum förut. Det gick inte en ena natt utan att vi sov med varanndra. Efter att jag flyttade blev han jätte orolig och ylade och skällde efter mig. Jag var iallafall med på smådjurs kliniken och var med honom hela tiden tills han fick sova. Jag ville att jag skulle veta att jag inte hade lämnat honom. Jag tror att han blev lugnare i min närhet där. Även om jag såg på honom att han hade gett upp hoppet om livet. Allt gick så snabbt. Igår morse var han somvanligt. Nu finns han inte längre ;( Usch... Jag tror iallafall att den dagen jag kommer till himmlen så kommer han komma springade till mig och vifta på svansen. Ingen kommer någonsin kunna skilja på min älskade Totte och mig. Jag älskade, älskar och kommer alltid att älska honom. Jag är bara så ledsen att livet kan ta sådana oväntade vändningar. Mitt ansikte är svullet för att jag gråtit så mycket, mina ögon är som två klot. Jag är helt förstörd. Kom tillbaka!!!!
Vila i frid min älskade vän.
Neej!! Beklagar gumman :(
Ah Gud jag blir sa ledsen!!
Jag onskar jag var hemma hos dej nu...
Jag kommer snart och da ska jag trosta dej sa mycket jag kan!! Saknar dej!! Puss
men gumman :( ryser när jag läser. tycker så synd om dig. att förlora ett husdjur är hemskt, framförallt en HUND. bejb, bamsekraaaam till dig!
Gud så hemskt Emelie, det var precis samma sak med min hund, var världens gladaste och underbaraste hund, en kväll blev hon jätte lustig och spydde och helt orkeslös, och dagen efter fick vi låta henne somna in. Var glad över att du fick träffa honom en sista gång och vara med honom under hans sista minuter, för det fick inte jag med min vovve.. Jag som hade sett fram emot o festa med dig ikväll, förstår om du stannar hemma! Puss
Kunde inte sluta gråta när jag läste, jag som också har hund. Jag beklagar verkligen emelie. Lider med dig.. Men 13 år då har ni många fina minnen tillsammans. Ta hand om dig fina du. Pussar & kramar
Kan bara beklaga...vår hund gick bort förra året pga cancer...känner dig inte personligen, men av det jag läst i bloggen så betyder hunden väldigt mycket för dig och så du beskriver honom och av de bilder du lagt ut så uppfattar jag honom som ett riktigt charmtroll :)...lätt för mig att säga att du ska tänka på de fina stunderna nu, men det kommer att bli bättre om ett tag, håll ut!
Gud..jag blir helt tårögd själv! jag lider verkligen med dig. jag vet hur det är att förlora en hund, en familjemedlem. det gör så otroligt ont. jag vet att du är en stark tjej! håll ut, även om du inte kan höra eller se honom så finns han hos dej fortfarande. jag lovar att han väntar på dej där uppe :) Ta hand om dig!
Kram
Men Emelie då... vad ledsen jag blir för din skull. Jag tänker på dig ska du veta, jag vet hur det är när någon man älskar far till himlen. En stor kram till dig. /Monika
Åh jag beklagar verkligen... tycker så synd om er!
Usch min största räddsla är att min hund ska gå bort. Vore bland det värsta som kunde hända! Men jag vet vad du går igenom just nu. Och trotts att man inte tror att man kommer vara glad igen så blir det bättre. Du verkar vara en stark tjej. Tänker på dig!
usch sånt här är så hemskt, jag har själv hund som sover med mej varje natt, jag skulle inte klara mej utan honom, usch jag tycker så synd om dej :( ta hand om dej!
Beklagar sorgen :(
Usch så jävla hemskt.. lider verkligen med dig. Vet inte vad jag tar mig till den dagen Floyd går bort. Djuren står en verkligen som närmast.
Har också gråtit sedan i fredags. Moje ringde vid lunch och undrade vad som hänt. Runt 17.00 ringde Bibbi och berättade. Nu har Pia varit här och ätit lunch och berättade detaljerat. Så fruktansvärt tomt.
Jag vet ju, eftersom jag gick genom samma sak för 2 år sedan. Totte var så enormt gó, tassen för att få upp-
märksamhet. Jag kunde inte komma utan ett öra.
När han kom på att han skulle hit, drog han som sjutton, men när han väl fått sina köttbullar eller korven, så vill han hem direkt.
Vi ser honom i himlen Emelie även Jerry.
åh fasiken vad jag gråter nu, de tar inte stopp! stackars stackars dig emelie, jag vet precis hur det känns! KRAM!
